Återförenade i en tröttvals

Han är hemma igen!

Jag firar med pussar, Sigge med att kladda på fönstret – som sig bör med andra ord. Vi har ätit brödfri version på chèvre chaud och turats om att bära runt på Sigge som betedde sig som jag gjorde efter min första tjejvasa, mest gick och smågrät i uppgivenhet. Fast han kunde koncentrera sig till hundra på att hulka mer eller mindre högljutt medan vi stod för gåendet. Nu sover i alla fall sötsaken som den bebis han ändå är.

Det gör jag också snart känns det som. I min ensamhet kraschade jag en parmiddag hemma hos Hanna och Erik igår och det var så trevligt så att jag inte tog mig i säng förrän efter midnatt. Det hade Sigge dock varken förståelse eller respekt för så upp som vanligt imorse. Tro att man inte är 22 längre.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *