Blogg

topp 3 ljusstakar

Titta här.

Vad jag grävde fram ur en ficka på några gamla bortglömda jeans från 2005, en kul gammal kategori med favoritsakerna här hemma. Alla som tycker det var folkligt, festligt, fullsatt räcker upp en hand. Ljusstakar kör vi idag, en kategori där det kanske kan förväntas några kapningar vid flyttrensningen. Men dessa godingar får följa med. ”Hmpf, ljusstakar i mitten av maj och dagen då sommarvärmen kom”, tänker ni då kanske. Men vi kör ju såklart utan ljus i – uppenbarligen.

  1. Julklappen, a.k.a. ljusslukaren, a.k.a. lysrörslampan

Vi fick denna skönhet i julklapp för en radda år sedan och sedan första tändningen är den en favorit. Den äter ljus men man sparar å andra sidan el pga lampbehovet släcks (höhö). Men det bästa är ändå att den passar sig såhär också. Med någon stump här, en tom pinne där och en massa överblivet stearin. Så ser ni en i en affär, knyck den snabbare än Farbror Melker icke-knycker sin båtmotor.

2. Nappula (i nästa liv ska jag prata Finska, för övrigt)

Bara namnet gör en ju lycklig, att den sen passar sig överallt gör det inte sämre. Nappula från iittala, den lägre versionen. Men om någon skulle ge mig den högre i present någon gång skulle jag inte sörja.

3. Käck, käckare, Käck och Hedby

Ja du kan ta en dalkulla ut ur Dalarna men du kan inte ta Dalarna ur en dalkulla. Så här har vi dem, mina Käck och Hedby-ljusstakar. Välkända för varje Leksing, men hur är det för er andra? En dag ska jag äga en tuppljusstake också (och strida med karln min om att få ha den framme), men till den dagen njuter jag av dessa. Två var nog studentpresent vill jag minnas (en sådan där present som 19-åriga jag inte helt förstod kanske men som nu ligger varmt om hjärtat) och en har jag nog loppat mig till. De är liksom fulsnyggfula så de blir snygga på något sätt. Eller så är de bara hemma.

Kortväder inom sikte?

Kom sommar.

Sigge har fått sina första par shorts och har ni sett något gulligare. De små knubbisbenen ute i det fria alltså, kan inte värmen komma nyss.

Fast idag har det ju varit nära. Vi har suttit ute på Karins altan och ätit Sushi i solskenet och efter det åkte jag och Sigge in till stan för att hänga i park innan pappan slutade jobbet. Bänkskivekoll väntade och det gick ju bra även om Sigge dock var betydligt mer intresserad av fontänen utanför. Sen åkte vi hem och gjorde sallad. Eller i ärlighetens namn så gjorde jag sallad eftersom karln swishade av sig sitt finger på mandolinen. Ajajajajaj.

Veckans bästa pins

Mycket Pinterest men inte så mycket pinnat denna veckan insåg jag när jag tittade efter. Jag har väl sett allt vid det här laget. Plus att jag varit lite för upptagen med att försöka räkna ut hur jag bäst gör en sänggavel utan vägg bakom. Fast när jag tänker efter borde det finnas massor med tips kring detta på just Pinterest. Där har ni visst nästa veckas tema då.

Måste. Hitta. Gammalt. Bord. Och kanske sätta pärlspont på väggarna?!?

Å så var det dessa stolar. En dag Johanna, en dag.

Sängbord, är inte det en avkrok i inredningsvärlden? Att ens hitta ett snyggt är omöjligt. Att sedan få det att vara snyggt – vad är svårare än omöjligt?

Okej, en hang up denna vecka. Jag konstaterade ju förra veckan att jag nog mest saknar egen åsikt i detta och är en slav för trender och vad alla andra säger. Därför denna tapet. Den har liksom ätit upp mig lite och jag vill inget annat än att HA DEN. Och så kom det här köket i min väg och jag storknade av. Nästan äckligt snyggt alltsammans, på riktigt. Så jag blev lite arg.

Bildkällor: 1, 2, 3 och 4, 5 och 6.

Morgonstund med guld i mund

Morgonlyx.

Förvisso slog liten upp ögonen lite väl tidigt för min smak, men när jag lyckades skaka ur John Blund ur ögonen tog vi oss upp och ut ur den lilla stugan (för att den lite krassliga pappan skulle få någon timme sömn till). Ut till världens härligaste morgon. Vips var han förlåten för den arla morgontimmen direkt. Så där hängde vi på en filt med utsikt ett litet tag innan det var dags för frukost.

Livskvalitet mina damer och herrar.

Kärlek och rabarber och rabarberkärlek

Spanar.

Jag sitter och spanar på min son som sitter på en fårfäll här bredvid och äter på sin sko samtidigt som han spanar på pappa och farfar som bygger utanför fönstret. Det är inte klokt vad fin han är, tänker jag, medan han lyfter upp skon med rak arm rätt upp för att visa världen hur stolt han är över sin två storlekar för stora springsko. Han som inte ens vet vad springa är.

Han får mig på fall varenda sekund. Förutom möjligtvis den timmen i natt mellan fyra och fem när han vägrade sova. Men annars är jag hals över huvud förlorad i honom.

Det ligger nyplockad rabarber på diskbänken. Årets första. Den ska bli paj men så länge får den agera dekoration. Gröna blad från trädgården och strålande sol över vattnet där utanför, då är det visst sommar har jag hört.

Samla och rensa

Änt’e fredag så säg.

Jo men det är ju det och solen verkar vara tillbaka i huvudstaden, hurra. Jag och Sigge har precis varit hemma hos Hanna och lämnat en bagagelucka full med saker att sälja, eftersom Hanna så oerhört vänligt erbjudit sig att åka på bakluckeloppis å hela kompisgängets vägnar.

Jag är förresten rätt stolt över mig själv vad gäller det där. Min genpool har ju berikat mig med en oerhört sentimentalitet för saker, jag har jättesvårt för att slänga. Men nu har jag bestämt mig. I den här flytten får ingenting som inte används eller som verkligen älskas följa med. Och efter denna första utrensning känns det SÅ BRA! Heja mig.

Så i den påbörjade andan ska ska jag nu ta min son till sovrummet och packa en lätt weekend bag för i eftermiddag bär det av till sväronen på Fångö. Sen så fortsätter projekt rensning nästa vecka.

Och glad helg till er alla för bövelen!

En torsdag med Sigge

Torsdagsförmiddag här.

Med en sur liten människa här hemma blev det till att gnugga geniknölarna och komma på något som kunde liva upp. Balkonghäng med blomplantering blev det jag kom på. Så jag stoppade i ungen i en overall och stoppade ut unge med overall på en filt. Där verkade ändå bilarna på vägen vara underhållande nog – även om han inte skrattade av förtjusning direkt.

Fram med sticklingarna som fått ett rejält rotverk i sina vattenbehållare, blomjorden, vattnet och kaffet.

Kallt som att bita i isglass var det, men efter någon stund kom solen på ett välkommet besök och gjorde att min inte alltför snygga (ärligt nu, skitfula) outfit i alla fall blev någorlunda väderkorrekt.

Så vände jag mig om en sekund och väl åter på min plats hittade jag detta.

Eller i ärlighetens namn detta. En helt plötsligt strålande glad skit som fått fatt på en påse jord och haft en liten festmåltid på sin sida balkongen.

Men det mesta blev i alla fall planterat…

…innan vi fick gå in och sanera händer och min och gosa istället. Jag försökte ta kort på oss, men det gick som ni ser sådär. Sen bytte vi blöja, åt lite mat och gjorde omstart i form av tupplur.

Tapetträning

Puls.

Det var alltså vad jag fick när jag helt plötsligt kom på vilken tapet jag vill ha i hallen. Berså-tapeten i grått från Boråstapeter. Så självklart liksom. Jag blev så glad.

Och sen insåg jag att jag är. så. nördig.

Men det är väl toppen om man kan skrota jobbiga intervallpass i geggigt elljusspår och istället slösurfa på tapetsidor för att öva hjärta och lungor.

Så jag vandrade vidare i tapetdjungeln och inser att det kommer bli till att köpa på sig ett lager rakblad till tapetskäraren för hej vad mycket fint det finns. De storblommiga William Morris-tapeterna är lite svåra att få att passera karlns granskning (än så länge) men dessa fick godkänt till att börja med.

Bildkällor: 1 och 2; Boråstapeters Shade of chalk-kollektion som ska vara lite som kalkfärg på väggarna. Tanken känns topp, för lika mycket som vi älskar våra kalkfärgsväggar här hemma, lika tveksamma är de att ha när två små kladdiga händer kommer springa runt ohämmat. 3 och 4; som sagt – hallen! 5 och 6; Linen-tapeterna. Vi har dem i två rum här hemma nu och tycker de är så oerhört fina. Får se om jag kan låta bli dem den här gången…

Veckans bästa pins

Glad måndag i stugorna (även om geniet här hemma trodde det var fredag när hon vaknade). Men måndag som fredag som söndag, några gobitar från mitt pinterest-konto har vi väl tid med hur som helst.

Jag vet inte vad det är med mig och gamla stolar med diverse textiler på. Jag bara faller för det. Speciellt i sådana här miljöer.

”Jag vill ha sådana här i köket”, sa jag stolt och visade karln bilder på några vitrinskåp. ”Vem är du?”, svarade han – och hänvisade till någon konversation vi visst haft för fem år sedan där jag totaldissade vitrinskåp. ”Jibidijabidi”, blev mitt intelligenta svar, ”man är väl en slav för trender va!”. Sagt och gjort.

Okej, vi kommer ha en nybyggd ”trädgård” (den är så liten) så några gamla mastondontlummiga träd i någon vrå av tomten kommer inte finnas. Men ändå. Uteplats, en riktig en. Inspirationspeppen på den hörrni.

Borde vi inte alla ha en glittrig pläd och en diskokula i sovrummet?

Om man bortser från idag så kanske ni har märkt en sak. Vi är på väg mot sommar. Med ängsblommor i diket och värme när man öppnar fönstret. Som jag ska plocka blommor i sommar!

Jakten på de perfekta matstolarna fortsätter. Eller i annat fall operation arbeta med de vi har som är lite rangliga. Fast jag vill ha typ sådana här egentligen tror jag.

Bara gör’t!

Bildkällor: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8

Husägare, glömd kamera och sa jag husägare

The blogger of the year har ni här.

Idag har vi varit på det mest fotovänliga stället på länge skulle jag säga; Rosenhill på Ekerö. Ett (får man säga så) hippie-ställe på ön med mat och fika och leksaker och trumsätt och odlingar och ankor i damm och fika i växthus och en gammal husvagn som hönshus i ett enda stort kramkalas. Ni hör va? Och jag glömde kameran.

Jag får helt enkelt säga att jag njöt av ögonblicken och nuet istället.

Men ni kan vara lugna, det kommer garanterat fler gånger. Ett så oerhört trevligt ställe och ännu ett tecken i skyn på att det här Ekeröflyttbeslutet är mer än rätt för oss. Imorgon väntar förresten slutbesiktning av huset. Ni hörde rätt. SLUTbesiktning. Så fort går det och om mindre än två månader ska vi stå där med nycklarna i handen.

Så slutligen, vad har då den där bilden med detta inlägg att göra undrar ni? Svar; absolut ingenting. Det är bara en så kul bild från Kina anno 2013 där någon i sällskapet (ingen nämnd, ingen glömd) smugglade upp champagne i Shanghais högsta byggnad efter en fantastisk dag på champagnebrunch. Vi ser så lååååångt ifrån kloka ut som det går att göra någon av oss. Kan ni förstå att de där två virrvarren snart äger sitt första hus?!?