Lite efter

halvbubbla-2

Inte som att det kommer som någon chock eller så, men herrejösses vad man ligger efter nu alltså. Världen snurrar på men det gör inte vi kan vi väl säga. Det enda snurrandet vi gör är, som sig bör förvisso, mellan sovrum och säng, vardagsrum och babynest mitt i soffan och toaletten och skötbordet. Då och då gör någon av oss möjligen ett gäst-appearance inne i köket och fixar något ätbart – dock oftast i form av gröt, yoghurt, mackor eller någon form av fika. Eller ja, allra helst kaffe. Kaffeförbrukningen här hemma har skjutit i höjden och ökat med i runda slängar 3900 procent.

halvbubbla

halvbubbla-3

Idag har vi i alla fall tagit tag i några saker. Jag sökte pengar från försäkringskassan till exempel. Och pratade med kreditkortsbolaget i en halvtimme för att reda ut faktura-kaos. Vi betalade räkningar och på måfå-satte in papper i en pärm också. Plus att vi har pratat med socialen för att försöka ordna så karln inte bara är pappa på riktigt utan även i pappersform. Det känns bra. Bubblan är mysig (och lite skrämmande då och då), men det känns skönt att krydda den med lite verklighet och inte bara amningsinlägg, bröstmjölkskaos och ”heja liten, vilken brakare”. Men man ska väl inte pusha sig alltför mycket, så istället för att ta oss till diverse affärer ska jag nu ägna mig åt lite avancerad nätshopping av lite nödvändigheter medan karln och liten gör detta:

halvbubbla-4

Tack!

tack

Världens största tack för alla gratulationer på alla håll och kanter. Så himla fina ni är!

Här hemma tuffar livet på. Vi försöker hitta lite rutiner och förstå vår lille pys, går på promenader och sover så gott vi kan, försöker hitta på ett namn och konstaterar samtidigt att det är fascinerande vad lite man får gjort trots att the little man sover sådär 20 timmar per dygn. Men vi börjar känna att det är dags att utöka bubblan lite. Fast vi tar det i sakta mak.

Idag har vi i alla fall haft besök av BVC (ja, vi panikstädade) och fått bekräftat att liten verkar må bra och att vi inte är så dåliga föräldrar som vi ibland känner oss som. Sedan har vi gått på den längsta promenaden hittills och nu bloggar jag. Full action med andra ord.

(men ja, jag skriver detta inlägg med en hand på grund av fyra kilo guld på den andra).

Han är här nu!

nano

nano-2

Tyst här en vecka så jag anar att ni kanske anar vad som hänt. Om ni inte följer mig på instagram då, för då vet ni. Han är här nu. Vår son. De sjukaste och bästa två orden jag vet just nu. Precis enligt våra önskemål (jag ville väldigt gärna klara av den där frukosten på fredagsmorgonen) så satte det hela igång på fredagskvällen och klockan 10.52 på lördagsförmiddagen var han här. Lite mer detaljer om det hela kommer vad det lider.

För just nu har vi inte tid till så mycket förutom att hänga i den där så välkända bubblan. Vi gör mest ingenting. Tittar på honom när han sover, tittar på honom när han vaknar, ger lite mat när han säger till, vädrar efter kisslukt och tittar lite till. Vi gråter ibland också, och skrattar. Vi pussar varandra och försöker förstå att vi har gjort honom och att ingen kommer ta honom ifrån oss. Att han är ours to keep.

Jag är så stolt så jag spricker, kär så jag går av och överväldigad så jag inte vet var jag ska ta vägen.

Alla har vi våra hang-ups

blandat-9

blandat-8

Alla har vi våra hang-up’s. Speciellt när det gäller det här med föräldraskap vad det verkar. Allt från smärtlindring till amning till lekplatser till sova till vaken och så vidare. Vem vet var vi kommer hamna tillslut men just nu har vi haft två oerhört viktiga saker vi fokuserat på, en var. Jag har varit filt-galen – är fortfarande besatt av filtar. Jag har fått för mig att vi behöver filtar till förbannelse och googlar därmed filtar minst en gång per dag. Vad gäller karln har han, efter att vi kom igenom fasen att taxi till BB var märkligt, varit fokuserad av soppor i allmänhet och blåbärssoppa i synnerhet. Att förlossningsväskan måste innehålla blåbärssoppa. Utan blåbärssoppa ingen Nano typ.

blandat-7

Men nu så. Förlossningsväskan är typ packad och det har inhandlats soppa och lagts i. Och även om jag fortfarande kan tycka att vi behöver fler så har vi i alla fall lite filtar som är redo att följa med i väskan de också. Heja oss, nu är vi verkligen redo.

Frukost för vänner

frukost-for-vanner

För två år sedan åkte jag och mina barndomsvänner till hemlig destination. Några var reseledare och vi andra hängde bara på. Vi hamnade i Warszawa och hade verkligen the time of our life! Idag är det dags för en ny resa. Jag är dock inte i helt resbart skick så jag får lov att stanna hemma dessvärre. Men tack och lov för att man bor i stan då för jag fick i alla fall hålla frukost här hemma innan de begav sig mot Arlanda.

frukost-for-vanner-3

frukost-for-vanner-4

frukost-for-vanner-2

Så jag var förberedde igår och var uppe i ottan (inget större problem när man ändå inte sover har jag kommit på – inget ont som inte har något gott med sig) för att ställa i ordning en brakfrukost. Jag gjorde platta croisanter med hjälp av färdig deg, chiapudding med mandel och jordnötssmör (enligt receptet ”chiapudding med nötter” härifrån), smörgås, smoothie, juice och lite mer smått.

frukost-for-vanner-6

frukost-for-vanner-8

frukost-for-vanner-7

frukost-for-vanner-9

Sen kom de, mina fina vänner. De fick reda på att den hemliga destinationen var Amsterdam, vi åt frukost, pratade lite skit, utvärderade magar (för Linda hade då rakt en fin mage hon också), konstaterade att uppmaningen att filma resan så mycket som möjligt – liggande –  inte innebar att man skulle ligga på rygg utan bara vända på telefonen och fixade det sista som sig bör (strykning, hårplattning, mascara, toalettbesök osv). Sen drog de vidare mot aningen sydligare breddgrader medan jag vinkade och slängde slängpussar från balkongen. Och personligen tyckte jag frukosten var toppen, men bäst var sällskapet. Nu ska jag dock sova lite till.

Ett färdigt kök

kok-med-oppna-hyllor-10

Den sista pusselbiten i köket är klar! Ni hörde va. ”Sista” och ”klar”. Eftersom köket i lägenheten är rätt litet och avlångt var min första känsla när jag kom hit att det inte borde få finnas några överskåp här inne. Det gamla köket kändes väldigt mycket som en korridor med väggar som hängde över en, så in med mer luft. Men utan hyllorna har det faktiskt varit för mycket luft, inte så mysigt. Men nu så, nu sitter de där.

kok-med-oppna-hyllor-5

kok-med-oppna-hyllor-17

kok-med-oppna-hyllor-13

kok-med-oppna-hyllor

Både färgen och lacken är vi mycket nöjda med. Som jag skrev tidigare så är det vanliga limträhyllplan, med ett laget ”patinagrå” från Lady Pure Nature och därefter ett lager ”vitkalkat”. Det vita lagret torkade jag dock nästan helt bort med en blöt svamp så det bara blev kvar en liten nyans av ljust (tillslut målade jag helt enkelt med svampen och det ”vita vattnet”). Sedan är det tre lager golvlack på ovansidorna av hyllplanen (och ett (eller två, minns inte ens) lager på undersidorna). Konsollerna kommer från Bauhaus.

kok-med-oppna-hyllor-3

kok-med-oppna-hyllor-15

kok-med-oppna-hyllor-9

kok-med-oppna-hyllor-16

Och så det bästa av allt, att man fick ställa dit prylarna. Det råder förvisso ingen förvaringsbrist i köket, men vissa saker ska ju ändå synas. Som kossan som fick åka handbagage från Sydafrika, den icke-fungerande vågen jag fick i födelsedagspresent för att karln la köpstopp på mig när jag skulle på loppis och Mini ändå tyckte jag var värd den eller teburkarna från höger och vänster.

kok-med-oppna-hyllor-18

kok-med-oppna-hyllor-7

kok-med-oppna-hyllor-6

Sen har vi lamporna som kom upp i grevens tid (för nu är det mörkt på kvällarna). Det ska fortfarande i lite bättre glödlampor i dem, men nu varde där ljus i alla fall. Det är två stycken skrivbordslampor Aröd från Ikea som vi monterat på någon form av rörgavlar till avloppsrör (tror jag). Alltså någon form av lock till rör. Vi pratade med VVS-firman på andra sidan gatan och de löste det. På fråga om material valde vi rostfritt stål, vilket kanske inte var det bästa. Det ska nämligen borras lite hål i locket och det var stört omöjligt om du inte hade en hel verkstad med enda syfte att borra i rostfritt. Så svärfar fick dra i några verkstadskontakter så det löste sig tillslut. Även elen fixade han och karln på nåt genialiskt sätt medan jag låg och sov, så man tänder lamporna genom en knapp på väggen. Själva idén ska vi dock inte ta all cred för utan den hittade karln här, men heja karln för att hittat den säger jag.

kok-med-oppna-hyllor-14

kok-med-oppna-hyllor-12

kok-med-oppna-hyllor-8

kok-med-oppna-hyllor-6

kok-med-oppna-hyllor-4

Så ja, så ser alltså köket ut nu äntligen. Nu ska jag bara gå och röja i målarverkstaden (igen) och sen ska jag spendera dagen med att stirra på hyllor tror jag.

Tavelpussel

blandat-2

blandat-4

blandat-3

Titta titta. Det händer saker. Vad tror ni, kan man leva med något sånthär ovanför soffan? Nu är det bara två av bilderna som är tilltänkta på riktigt, men ramarna är som de är i alla fall. Kartan över Norrskog är given, den hittade jag hemma på pappas gård inne i en vrå som inte sett dagsljus på 55 år eller något, som jag opererade loss från gamla ramen och fick inramad på ett galleri. Norrskog är en gammal fäbod utanför Siljansnäs, om det inte var glasklart kanske.

blandat-5

blandat-6

Så skulle jag ta kort på den fina lamp-bilden som kommer från en fotobok jag köpte (eller mer fotofolder kanske, som jag tyckte att jag fick demontera) och som är den andra färdiga bilen. Tanken var att bilden skulle se ut som den första, men i ärlighetens namn så är vyn numera som bild nummer två utan att jag fäller mig 90 grader i höften.

Bra jobbat Johanna-önskningar

frukostbok

blombok

Jag vet inte om det är så det fungerar, men jag tänker i alla fall att när nio månader gått, en förlossning är genomförd och en forhoppningsvis välmående bebis finns i våra liv så har man (jag) lite rätt till någon form av present. Det där gjorde du bra Johanna, varsågod för väl utfört uppdrag. Så jag tog mig friheten att önska lite. Det får man i alla fall, det vet jag.

Made by Marys frukostbok (som ser så fin ut så jag smäller av), eftersom jag formligen ÄLSKAR frukost, och Brooklyn Flowers, för att den ser så nedrans trevlig ut och jag skulle ju lära mig mer om blommor, önskas som heja-mig-gåva.

Bildkällor: (1), (2)

Tisdagsblandning från sumpan

tisdagsmix-2

Jag städade igår. O så skönt. Men de 20 kvadratmetrarna extra sedan förra lägenheten märks när det gäller städning, tro mig. Det gör även karlns utökade skäggmängd och det faktum att jag går här och drar mest hela tiden 

tisdagsmix-4

Jag (eller Nano om man ska vara kinkig) fick lite presenter av kollegorna när jag slutade. En inslagen i den här fina påsen. Nu funderar jag på om man inte kan göra nåt kul med den.

tisdagsmix-5

Det lilla skottet som fick följa med från Skåne, och som åkte till Stockholm i kopphållare på SJ-tåg, har fått flytta in i kruka. Den växer så det knakar och blir så fin!

tisdagsmix

Det är inte bara singelsiffror, det är till och med bara en vecka kvar. Fast jag tror det blir längre. Beräknad ankomst för Nano är 20 september, så vad tror ni? Vi kanske ska ha en gissningstävling…

tisdagsmix-3

I väntan på att det fyrahundrafemtionde lagret lack på hyllorna ska torka så de kan komma upp ser det ut såhär lite överallt i köket. Grejer. Men i eftermiddag så – då verkar det här köket blir klart. Wow.

Slutligen, o så sugen jag är på fanta!

Vecka tre

things-for-nano-4

Då var det måndag igen och Karln har gått till jobbet och jag fortsätter mitt hemmahäng. Jag har vips inte jobbat på två veckor, en halv semester, och det är ju inte klokt vad tiden kan gå fort. Men ingen Nano så långt ögat kan nå tycker jag, dock att sammandragningarna ökat i både kraft och frekvens om jag rör mig generellt. Så jag får fortsätta roa mig med annat, funderar på att gå ner till butiken på hörnet och köpa upp en cappuccino och titta på serier. Eller bara hänga i sängen, den är extra mysig just nu eftersom vi tog barnmorskans råd om att sova med bebisfiltar för att de ska lukta mamma och pappa på absolut största allvar.

things-for-nano-5

things-for-nano-3

Annars är veckan väldigt oplanerad. Det känns ju på ett sätt rimligt, men eftersom jag generellt är ett offer för Murphy’s law så inser jag att det inte lär hända ett jota förrän kalendern är mer välfylld och det skulle bli lite struligt att föda barn. Så hit me, alla aktiviteter som inte innehåller så mycket aktivitet är välkomna och som kan komma att ställas in med kort varsel är välkomna.