Tjuven i mig

Lite knyck har väl ingen dött av.

Tror det var Sandra som sa det bra på instagram häromdagen; försommaren – årstiden då vi alla blir lite småtjuvar och knycker blomster till höger och vänster. Dessa stals ärligt på en promenad härom dagen. En blick åt höger, en åt vänster och så ett snabbt knipps när de andra barnvagnspromenerarna tittade ner i mobilen, eller en avvikelse från gångvägen upp i skogen och gömma sig bakom lövverket för att undgå upptäckt av triljonen löpare som lite sent har börjat fila på beachformen.

Förresten, jag förstår att ni vrider er i ovisshetens plågor över hur det går med min dator eftersom det faktiskt bjuds på färska bilder. Ja uppenbarligen är den igång igen, med hjälp av lånad sladd. Sladden ska dock lämnas tillbaka idag och med karlns dator ute på vift med karln i släptåg så kan det bli lite tyst här någon dag. Fast det har det ju varit ändå på senaste tiden, men nu kan vi väl kalla det mer tid att packa och mindre pladder (istället för bara dåligt bloggande).

Sorgdag, sen fredag

Friyay!

Onsdagsbuketten kastar fredagsglans över matrummet, ute är det halvsol, Sigge sover, det damp visst ner en Sköna hem i brevinkastet till mig, hemmet är städat och ja – ni hör va. Fredagssuccé.

Igår var det lite tyngre. Min fina mammas födelsedag och min sorgedag på året. Jag drog lite en mental filt över huvudet och solen fick en vag skugga över sig trots den blå himlen. Jobbigt men också skönt. Jag satte mig i soffan och berättade för Sigge om en mormor som dog. Han tittade på mig, gjorde pruttljud, åt lite på glasunderlägget och ville sedan iväg till kudden lite längre bort. Jag grät lite och gav honom en puss.

Aldrig har jag känt mer tydligt hur döden och livet hör ihop som där och då. Hur det ena inte kan finnas utan det andra. Och återigen vilken kärlek jag har i mig och runt mig.

Så blev det fredag och jag mår faktiskt väldigt bra!

Helgblomster och fredags-teaser

Det är knappt klokt vilket växtförfall som inletts här hemma. De enda blomstren som står riktigt pall är garderobsblommorna och det är ju faktiskt omöjligt att se det som en komplimang att lyckas hålla odödliga växter vid liv – speciellt när man är hemma varje dag. Hur som, jag har försökt räddas det som räddas kan och hade mig en liten planteringsomgång här imorse. Om inte annat för att det var ett strålande sätt att få fredagskänslor med vårfeeling trots tråkväder utanför fönstret. Elefantöronen är räddningsprojekt nummer ett. Vinterrosen (tror jag verkligen att den hette, men jag kan var helt fel ute) är faktiskt ny och väldigt vacker. Palettblomman är ett skott från en aningen levande mamma i köksfönstret. Svärmor har en bamsemaffig palettkreation på Fångö och jag har för avsikt att försöka få den där köksfönsterversionen att kopiera det. Det lilla skottet tänkte jag skulle få vara lite gängligt och rakt, ett tag till i alla fall.

Nu är det dock fredagskväll och helg i dagarna tu. Det pågår lite grejer här bakom kulisserna kan jag meddela så vi har en liten råddar-helg framför oss. Mer tänker jag dock inte säga nu, lite för att inte jinxa och lite för att kickstarta helgen med en fredags-teaser har ingen dött av. Njut nu i soffan ikväll kära ni!

Bukett och kaffe

Jag påbörjade ett inlägg igår om hur jag var tillbaka på banan efter torsdagen som var en riktig plattmacka i ork. Gudars så trött jag var. Men det blev inget igår för livet kom väl i vägen som vanligt, och inatt har liten återigen sovit knackigt så nu är jag väl mer eller mindre tillbaka på torsdagsnivå.

Men lilleman är glad i alla fall, det finns ju kaffe så det ska nog lösa sig för mig också och fredagsbuketten står på soffbordet. Jag fick den där boken jag önskade mig i julklapp så jobbar på med blomsterkunskaperna. Jag ser diverse förbättringsmöjligheter nu på bilderna dock men tycker ändå att den blev rätt fin.

Visst, jag är föräldraledig – men det är ändå bra gött med helg!

Blommor, Varmväder och gravidbitter

fredagsbukett-och-tom-vagg-6

fredagsbukett-och-tom-vagg-2

Jag erkänner, jag längtar efter höstväder (förlåt folket). Jag har identifierat två komponenter till detta. Ett, jag är gravid och är varm om jag så skulle sitta i en frysbox mellan kisspauserna. Två, nej jag får helt enkelt ta att jag inte är hundra procent tillfreds i en lägenhet i sommarvärme. Jag mår bättre i ett hus med en gräsmatta tillgänglig, så är det bara. Och inte heller detta blir bättre av det här med att vara gravid där att ta sig ner för trappan till porten är lite av ett äventyr och att promenera är nödvändigt ont. Så trots det helt fantastiska vädret ute är jag lite bitter.

fredagsbukett-och-tom-vagg

fredagsbukett-och-tom-vagg-4

fredagsbukett-och-tom-vagg-5

fredagsbukett-och-tom-vagg-3

Jag muntrade upp mig med en sådan där klassisk fredagsbukett igår i alla fall, när jag fick lov att promenera till apoteket (nödvändigt ont). Tycker den fungerar bra faktiskt, som stämningshöjare på soffbordet.

fredagsbukett-och-tom-vagg-7

Därtill väntar snart fika med hemmagjord lemonad och kladdkaka och karln har börjat viska om korvgrillning vid vattnet ikväll. Så ni hör ju att det kommer lösa sig i alla fall. Här har ni förresten den tomma väggen vid soffan och hur långt jag kommit med de där tavlorna jag tjajat om i två månader.

Komfortzoon

Lupiner-4

Lupiner

Lupiner-2

Blom-besattheten fortsätter. Jag började på riktigt se fördelarna med att mitt jobb ska flytta tillbaka till stan när jag kom på att jag då kommer kunna sista minuten-handla blommor på Hötorget efter jobbet. Jag skulle dock gärna lära mer, så om någon har tips på böcker eller bloggar på temat – let me know. Jag borde i och för sig kanske börja läsa om förlossningar och barnuppfostran egentligen, om jag nu ska börja med något nytt, men var sak har sin tid och nu känner jag för blommor.

Lupiner-5

Lupiner-3

Idag är det dock Nano-fokus och äventyr som gäller för fulla muggar. Jag var uppe i ottan (enligt semester-bubblan) för att åka och föreviga magen på bild. Jag framför kameran är dock utanför min komfortzoon mer tre mil så det kan gå precis hur som helst. Men det ska bli både kul och spännande.

Sommarregn och de goa gamla pionerna

01072016-DSC_9626

På gården här hemma har det alltid funnits några ståtliga pionbuskar. När vi var små använde vi dem som hinder för häckhoppning för att komma fortare ner till farmors hus så mitt emellan dem blev det med tiden en liten stig. Totalt ovetandes om att jag en dag skulle hoppa jämfota av glädje när jag fick vara här när de börjar slå ut och stå i köksfönstret och bara titta på knopparna som vajar i sommarbriset. There’s a time for everything, som man säger.

01072016-DSC_9637

Fast just nu är det ingen mysig sommarbris i solsting som gäller ska jag erkänna. Nu kör vi sommarregn inklusive helvind deluxe här. Sommaren kom väl på att det var just sommar. Karln är lite krasslig också, men givet vädret får han i alla fall fem av fem i tajming. Och ingen semester är väl komplett utan tid för film eller bok i soffan – och ett försök att lära sig det här med blommor och bukettkreationer.