Alla har vi våra hang-ups

blandat-9

blandat-8

Alla har vi våra hang-up’s. Speciellt när det gäller det här med föräldraskap vad det verkar. Allt från smärtlindring till amning till lekplatser till sova till vaken och så vidare. Vem vet var vi kommer hamna tillslut men just nu har vi haft två oerhört viktiga saker vi fokuserat på, en var. Jag har varit filt-galen – är fortfarande besatt av filtar. Jag har fått för mig att vi behöver filtar till förbannelse och googlar därmed filtar minst en gång per dag. Vad gäller karln har han, efter att vi kom igenom fasen att taxi till BB var märkligt, varit fokuserad av soppor i allmänhet och blåbärssoppa i synnerhet. Att förlossningsväskan måste innehålla blåbärssoppa. Utan blåbärssoppa ingen Nano typ.

blandat-7

Men nu så. Förlossningsväskan är typ packad och det har inhandlats soppa och lagts i. Och även om jag fortfarande kan tycka att vi behöver fler så har vi i alla fall lite filtar som är redo att följa med i väskan de också. Heja oss, nu är vi verkligen redo.

Nestning

Things for Nano

Things for Nano-2

Mandela

Enligt föräldraledighetens alla regler har jag sytt ett babynest (enligt detta mönster, vilket verkar vara standard eftersom tjejen i tygaffären hade i mått-behov i stort sett klart för sig). Vet dock inte hur nöjd jag är, men det ser i alla fall rätt behagligt ut så so far so good. Sedan gav jag mig också på att göra ett skydd till spjälsängen men mitt i sicksackssömskavalkaden så beslöt sig min symaskin för att lägga ner. Ett riktigt härligt motorhaveri där den gick långsammare och långsammare för att sedan sluta helt. Jag som tagit viss stolthet i att vara en sån där som inte brukar bråka med symaskiner… Några av sidorna blev semi-klara i alla fall så ni kan se hur det är tänkt att bli och symaskingsservice är bokad. Och det ska väl inte vara spjälsängsskydd som är det som måste vara på plats först tänker jag.

Mandela-2

För övrigt vet ni väl att man bör ha en Mandela i varje rum 

Nu ska Johanna, som var på föräldragrupp klockan 8 (ish) imorse, ta en tupplur innan det är dags att bege sig till Hanna för att träffa alldeles nygräddade bebisar. Hurra.

Solbulle och boande

solbulle-2

När jag var liten och vi någon gång ibland hamnade på konditoriet inne i Leksand så var det alltid ”solbullen” som gällde. Jag stod med den lilla näsan upptryckt mot glaset och dreglade över kakorna där innanför, men med en total oförmåga att välja något annat än bullen med vaniljkräm och socker. Det var alltför riskfyllt att spendera ett helt bullval på något man inte var säker på kunde nå upp till samma standard. Vi pratade lite om det i helgen, minnen från barndomen och vad man vill skicka med Nano till framtiden – men att man inte har en aning om vad som faktiskt kommer att fastna hos den lille. Jag själv är full av minnen, högt och lågt, stort och smått. Det mesta är fina minnen, men oavsett så älskar jag att ha de där små rummen att besöka inne i huvudet. Har ni många minnen från er barndom? Detaljer eller stora känslor?

solbulle-3

solbulle

Imorse var vi hos barnmorskan för att ”sammanfatta” graviditeten. Den är ju fullgången nu, som hon så fint påpekade när jag tycket det stånkade och stökade lite väl mycket och beklagade mig över att min nattsömn är nere på mycket begränsade nivåer. Så för att fira smet jag in på ett konditori på vägen hem och fixade måndagsfika till mig själv och den färdiga lilla Nano. Här hette den det kanske mer vedertagna namnet ”vaniljbulle”, men mig lurar man inte. Det var en solbulle och satt som ett smäck efter uppvaknandet från tupplur i soffan.

Jag har också inhandlat tyg och stoppning och sånt, så nu ska jag försöka mig på det här med att boa på hög nivå och sy både babynest och spjälsängsskydd.

Små pluttesnuttegrejer

bebisklader-3

Gårdagen hade tre uppdrag som skulle slutföras – beställa från c/o Gerd, vila minst en timme och tvätta de där små kläderna. Vi har inte köpt så mycket kläder själva än, men vi fick desto mer i helgen. Herrejösses vad grejer vi fick och så himla mycket fint.

bebisklader-4

Så nu hänger det fullt med små, små byxor och strumpor i badrummet och ger en hicka varje gång man går in där. Någon ska alltså ha de där kläderna på sig snart. Galet. Och så gulligt. Nu måste vi bara frigöra några lådor i sovrummet också, så de får någonstans att bo. De där små spratteldräkterna.

bebisklader

Nu är jag på väg in till stan för lunch-date och kanske några inköp. Har små föraningar om ont i halsen så sen ska jag väl hem till det stående på schemat – vila.

Foto- och barnleverans

Nano3

Nano4

Bilderna från Anna är levererade och de. är. så. fina. Om jag får säga det själv. Jag kunde dock inte hålla ner antalet jag blev kär i, så nu har jag alldeles för många att välja mellan för någon (eller några) framkallningar.

Nano1

Känns bra att magen var i mer hanterbar storlek när den fick posera. Naveln hade förvisso redan då intagit formen av en av grisarna i Angry Birds, men annars var den ju faktiskt ganska liten när jag tänker efter. Nu är den, tro mig, mycket större. Och igår var vi på första föräldrakursen och pratade förlossning och tittade på förlossningsfilm (så nära är det visst nu). Själv fick jag dock en smärre chock när det faktiskt kom ut ett barn i slutet av filmen, så jag tror det var rätt nyttigt för en annan det där.

Nano2

Men roligast just nu är att en av mina gravida bundsförvanter fick en liten plutt igår, så nu är vi igång. Stort grattis Julia och Christian. Helt fantastiskt!

Det närmar sig

mage from above

Vecka 36. Och det börjar bli verklighet nu. Vi tar det i trappsteg. Någonting händer och vi inser lite mer. Sen lever vi i glad förnekelse till nästa puff och vi får lite lagom panik igen. Att köpa några små byxor och två par dundersmå strumpor var det som kickade igång känslosvall för en vecka sedan. Häromdagen var det flera dagar i rad av intensivt sammandragningsrace och en förvirrad blivande mamma som inte kom ihåg när den så vanligtvis vilda ungen rörde sig senast. Känslan av att något skulle hända med den där typen som jag inte förstår finns men som jag ändå har den mest intima relationen med var bedövande. Så mitt i tårar och buffande på magen för att liten skulle vakna insåg jag än lite mer att, jo något är på gång. Vi får se vad nästa grej är. Mammaledighet kanske, eller en liten säng i sovrummet?

Jag kan inte förstå, bävar lite men jag kan samtidigt inte bärga mig.

Bulan och kläderna

kaftan och bulle-2

Den här köldknäppen som helt plötsligt drog in, den var inte så mycket att hurra för va? Inte för att jag är ute och tar vara på värmen eller så, den biten var rätt skön (som att kunna sova under täcke igen, tjoho), men jag har inga kläder som är avsedda för kombinationen kula och kyla. Långklänning är räddningen (eftersom jag äger ett halvt par byxor som faktiskt går på just nu). Igår i form av kaftan omvirad runt kroppen och skärp i ravinen som bildats mellan bröst och bulan.

kaftan och bulle

kaftan och bulle-3

Kaftanen förresten, oerhört nöjd med den. Den har jag sytt själv, men med ett mönster inspirerat av den all mighty Rodebjer Agave-kaftanen. Så inte helt egendesignad förvisso, men inspireras ska man ju. Jag känner mig i alla fall oerhört Lena PH-stylish när jag går i egensydda kläder kan jag meddela.

kaftan och bulle-4

Men nu är det fredag igen och helgen stundar. Här ska det lägenhetfixas och går på konsert i helgen. Vad hittar ni på?

Lite söndagsbilder

sondagsmood 2

sondagsmood 2-2

En härlig dag börjar alltid med fruktsalladsfrukost. Grapefrukt, banan och melon tillsammans med grekisk yoghurt, russin, granola och extra hasselnötter. Så för att säkra upp dagskvalitet börjar vi de flesta dagarna så helt enkelt, även idag. Intas med fördel tillsammans med ett vinkelhake och en rörkap i mini-format som bordsgranne. Det är ju sen gammalt.

sondagsmood-3

Efter frukost körde vi sedan en runda med ryggdunk för gårdagens handfatsinsats igen. Sen åkte vi till Mall of Scandinavia och körde någon form av improviserad storshopping av diverse saker. Bland annat slog vi slag i saken och köpte lite kläder i miniformat till Nano. Jag tror vi kom över en liten puckel där inne i Newbie-butiken. Ett steg till att faktiskt försöka förstå vad som händer.

sondagsmood

sondagsmood 3

När vi inte orkade bära fler kassar begav vi oss hemåt. Vi fick dock lov att gå halva vägen på grund av att vi inte äger någon bil och brukar förlita oss på car2go (som uppenbarligen inte är helt pålitligt). Gravid Johanna blev oerhört trött av hela utflykten och stånkade vid hemkomst ner mig och magen i soffan och tittade på handboll och hade det allmänt söndagsskönt. Karln levererade frökex med ost och Nano som alltid blir oerhört glad när jag sätter mig ner, oavsett tidpunkt på dagen, och körde järnet.

sondagsmood 2-3

Sen fick jag sällskap i soffan och vi kunde konstatera att det var dags för en vattningsrunda (för tre-fyra veckor sedan, heh). Så på kvällskvisten har det vattnats, ätits glutenfri ugnspannkaka (enligt Evelinas recept, väldigt gott) och meckats lite med lampor. Och så tog denna sköna söndag slut och jag ska krypa ner i sängen.

Godnatt gott folk, hoppas ni haft en härlig söndag ni med!

Sovstatus

bildvagg-6

Vi har lite olika syn på min sömn här hemma just nu. Jag tycker att jag sover sådär. Kan bara ligga på sidan och vaknar till lite vid varje vändning för att något gör lite ont när jag försöker snurra runt med hjälp av de icke-existerande magmusklerna. Minst två gånger per natt är det kisspaus också. Med lite kryddiga inslag på slutet, i form av 1. fått för mig att det ska stå någon på balkongen när jag går förbi så skiträdd, och 2. den som inte somnar om minst en gång under själva kisspausen är en vekling.

Karln däremot, hävdar att jag först somnar på 23 hundradelar och därefter sover som en stock. Eller kanske lite tyngre. Snarkar gör jag visst också, konstant. Kontentan i hans inspel till historien är i alla fall att jag somnar innan huvudet når kudden och börjar omedelbart snarka, och när han försöker putta på mig så jag rör mig inte ur fläcken (och stockar brukar man ju generellt kunna flytta på) eller tar någon som helst notis om honom.

bildvagg-7

Vem vet, jag kan bara konstatera att jag är totalt överkörd-trött idag i alla fall. Har ätit mitt livs första hemmalagade chiapudding och det tog väl 45 minuter kanske (inte bara på grund av trötthet, jag la lite tid på att diskuterat det här med revbenssparkar med Nano och ftp-klienter med karln också får jag erkänna). Idag är det hur som helst exakt sju veckor kvar till den där lilla parveln på ultraljudsbilderna är beräknad att titta ut. Även om jag går långsamt går tiden fort.

De fina magbilderna

bilder pa nano

Jag har nu fått råmaterialet av de bilder som Anna tog på mig och Nano och ska nu försöka gå igenom vilka vi vill ha på riktigt. Herregud så svårt. Förutom att tänka på att det är vår kommande lilla bäbis som ligger i magen och att man därför vill ha alla bilder så är jag förstummad över att jag inte ser helt korkad ut som jag brukar göra. Sen att bilderna i sig är helt fantastiskt fina! Svårt.

Vi har varit på utflykt på förmiddagen, först har vi provkört bil och sen har vi varit i Midsommarkransen och ätit, fikat och handlat lampor. Så nu är jag lite skönt eftermiddagstrött och i och med att regnet precis drog in har jag slagit mig ner i en fåtölj, lagt fötterna högt och tänkte ha lite skön dator-tid. En oerhört behaglig lördag än så länge.

Hoppas ni har en härlig helg där ute i landet lagom!