Solbulle och boande

solbulle-2

När jag var liten och vi någon gång ibland hamnade på konditoriet inne i Leksand så var det alltid ”solbullen” som gällde. Jag stod med den lilla näsan upptryckt mot glaset och dreglade över kakorna där innanför, men med en total oförmåga att välja något annat än bullen med vaniljkräm och socker. Det var alltför riskfyllt att spendera ett helt bullval på något man inte var säker på kunde nå upp till samma standard. Vi pratade lite om det i helgen, minnen från barndomen och vad man vill skicka med Nano till framtiden – men att man inte har en aning om vad som faktiskt kommer att fastna hos den lille. Jag själv är full av minnen, högt och lågt, stort och smått. Det mesta är fina minnen, men oavsett så älskar jag att ha de där små rummen att besöka inne i huvudet. Har ni många minnen från er barndom? Detaljer eller stora känslor?

solbulle-3

solbulle

Imorse var vi hos barnmorskan för att ”sammanfatta” graviditeten. Den är ju fullgången nu, som hon så fint påpekade när jag tycket det stånkade och stökade lite väl mycket och beklagade mig över att min nattsömn är nere på mycket begränsade nivåer. Så för att fira smet jag in på ett konditori på vägen hem och fixade måndagsfika till mig själv och den färdiga lilla Nano. Här hette den det kanske mer vedertagna namnet ”vaniljbulle”, men mig lurar man inte. Det var en solbulle och satt som ett smäck efter uppvaknandet från tupplur i soffan.

Jag har också inhandlat tyg och stoppning och sånt, så nu ska jag försöka mig på det här med att boa på hög nivå och sy både babynest och spjälsängsskydd.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *